Veckans Föreställning

12 juni 2010

Om man inte orkar lyssna på vuvuzelas hela kvällen så kan jag tipsa om Veckans föreställning. Ikväll kl. 20 på SVT2, det är en konsert från Baden-Baden med Anna Netrebko, Ramon Vargas, Elin Garanca och Ludovic Tezier. Mer info finns på svt.se. Jag har själv inte bestämt mig om det blir opera eller fotboll ikväll, det kanske blir en kombination beroende på hur matchen England-USA utvecklar sig. Anna Netrebko är jag inte jätteintresserad av att höra, men däremot ser jag fram emot Elin Garanca.

 

Annonser

Lucia di Lammermoor, Metropolitan 2009

31 oktober 2009

Nu när det är både allhelgona och halloween tyckte jag att det är passande att posta min recension av Lucia di Lammermoor, här förekommer ju spöken, vansinne, ond bråd död och en del blod.

Lucia tillhör en av de verkliga klassikerna i operavärlden. I den här uppsättningen har handlingen förflyttats från 1600-talet till viktoriansk tid, vilket innebär underbara kläder. Handlingen är en klassisk Romeo och Julia, två älskande som inte får varandra på grund av rivaliserande släkter. I det här fallet kompliceras det hela av att Julian, det vill säga  Lucia är helt klart psykiskt labil. Redan när vi möter henne första gången sjunger hon om hur hon ser vålnader och spöken, och det blir inte bättre när hon sätts under stark press från sin bror att gifta sig med en lämplig make, istället för den hon älskar. Genom diverse intrigerande går Lucia till slut med på att gifta sig i alla fall, men precis när giftermålet skett dyker Edgardo, hennes kärlek upp, vilket leder till ett totalt psykiskt sammanbrott. Lucia mördar sin nye make, hallucinerar och dör. När Edgardo får höra detta tar han livet av sig.

 

Mest känd av musiken från Lucia är hennes vansinnesscen, som anses vara den främsta inom den genren. Den är makalös, bjuder på storartat vokal akrobatik, men dessvärre måste jag säga att jag blev lite besviken. Kanske väntade jag mig för mycket efter att ha hört så mycket om den. Anna Netrebko gör ändå en strålande tolkning av Lucia, och hennes allt mer tilltagande mental förfall. Mariusz Kwiecien gör också ett starkt intryck som hennes bror, som bara tänker på att rädda sig själv och familjen och därför mer eller mindre säljer Lucia.

 

Det är en vacker bel canto-opera, med vansinnesscenen som höjdpunkt, men det finns också mycket vackert på vägen.

 

Slutbetyget blir 3 av 5 blodstänkta brudslöjor

 

I Puritani – Metropolitan, 2007

26 juli 2009

Jag har registrerat mig igen på Metropolitans Metplayer, nu under sommaren erbjuder de nämligen 7 dagar gratis. Det kommer att bli hårdkörning med opera, minst en om dagen är mitt mål, det är ju också en ypperlig chans att se operor jag inte har sett tidigare.

Hittils har det blivit Barberaren i Sevilla och I Puritani, sen vill jag definitivt se die Meistersinger och jag är också sugen på Fidelio, på grund av rollistan mer än handlingen. Vi får se hur det blir.

Nåja, här är min recension av I Puritani.
Collapse )

I Puritani av Vincenzo Bellini är en klockren bel canto-opera. Handlingen är ganska enkel egentligen. I inbördeskrigets England älskar puritanen Elvira royalisten Arturo. Hennes farbror övertygar ändå hennes far om att de ska få gifta sig, men precis innan bröllopet hjälper Arturo den engelska drottningen att fly. Elvira blir galen, hennes farbror blir arg, men sen kommer Arturo tillbaka och i sista stroferna blir han benådad. Slutet gott, allting gott.

Uppsättningen är väldigt traditionell, och den känns lite fyrkantig. Framförallt från Arturos sida blir det ”mycket stå upp och sätt handen framför bröstet så uttrycker jag mina känslor-”stilen. Arturo är överlag den klart blekaste karaktären. Den starkaste är Elvira, här spelad av Anna Netrebko. Det finns en del som säger att Netrebko har mer utseende än röst, men här briljerar hon fullständigt. Det är en fröjd att höra hennes bel canto-bågar, och man blir helt häpen när hon plötsligt ligger ner och sjunger vansinnesscenen på rygg! Hon kanske inte har så mycket uttryck, men det hon har passar bra eftersom Elvira inte direkt är en mångfacetterad personlighet heller. Slutscenen är otroligt vacker. Mest intressant karaktärsmässigt är hennes farbror Giorgio, spelad av John Relyea.

Jag kan också nämna att scenografin är urtjusig, det ser verkligen ut som en tavla av Rembrandt hela operan igenom. Sen blir jag ändå lite irriterad över att Cromwells ”roundheads” ser ut som conquistadorer och att det inte finns någon på Mets kostymavdelning som verkar veta hur man snör ihop ett klänningsliv, men det är ändå bara detaljer.

Vill man höra och se en klassisk bel canto-opera passar den här bra. Musiken är bedårande, och svår, men å andra sidan är texterna klart tillbakasatta för tonakrobatiken.

Betyget blir 3,5 av 5 galna primadonnor

Här är slutscenen, som jag verkligen gillade, jag blev riktigt rörd.

 

La Boheme på en opera nära dig

15 january 2009

Letade runt lite på youtube och hittade en trailer för en filminspelning av La Bohème med Rolando Villazon och Anna Netrebko. IMDB hade inte mycket information om den, mer än att den gick upp på bio den 17 oktober i Österrike. Hmm, undrar vad chansen är att den ska komma upp på bio i Sverige? Antagligen ganska liten, med tanke på att Branaghs Trollflöjten bara fanns i två kopior och det är en opera som är mer känd, dessutom är ju Branagh en poplär regissör. Om den kommer hit lär den iallafall inte gå upp i Falun, så mina chanser att se den är minimala. Utifrån trailern verkar det vara en ytterst traditionell tolkning av operan, till skillnad från exempelvis Branaghs ganska radikala tolkning av Trollflöjten. Något jag gärna skulle velat se är Baz Luhrmanns version av Bohème, som har satts upp både i Sydney och New York. Själv har jag inte sett Bohème på säkert tio år. Vi har en gammal videoinspelning med Pavarotti hemma hos föräldrarna, och jag vet att jag har sett den många gånger, men som sagt det är länge sen nu.

Här är trailern för den nya La Bohème iallafall