Hurra, biljetter till Malena

6 juli 2009

Äntligen tog jag mig för och har nu köpt biljetter till Malena Ernman i Dalhalla den 18:e. Ok, jag pratade med mina föräldrar, kom överens med dem om att mamma också ville åka och sen köpte pappa biljetterna. Men jag har iallafall biljetter nu. Jag är ju ute sent så de bästa biljetterna var tagna, men huvudsaken är ju att jag har biljetter. Det här ska bli kul, hoppas det inte blir för mycket pop-opera bara, jag gillar det visserligen men jag vill njuta av hennes klassiska repertoar också.

Sen har jag kommit fram till att opera på DVD är underbart när man sitter och håller på med ett stort syprojekt. Jag har hittils hunnit igenom hela Stockholms-versionen av Ringen och jag är än så länge bara halvvägs på min klänning från 1859. Får se om jag ska köra Barenboim/Kupfer, eller om jag går igenom Trollflöjten för nästa etapp. Anledning till att opera funkar är att när man syr hör man musiken, och sen när man behöver nåla eller handsy saker är det skönt att ha något på tv samtidigt. Ibland blir man väl kanske försenad för att man vill njuta av scenerna, men för det mesta går det bra.

 

Askungen (Kungliga Operan 2009)

31 maj 2009

Äntligen har jag då fått se Askungen från Kungliga Operan. Det var tv-sändningen av den livesändning som gjordes i början av mars. Jag satt verkligen och njöt i två timmar. Det är lätt och underbar Rossini-opera, allt bara flyter på och recitativen är verkligen minimala, istället bjuds vi på riktiga koloraturfyrverkerier. Handlingen är lite annorlunda från den klassiska versionen, här är det ingen ond styvmor utan istället en elak styvfar och den goda fen har fått basröst och skägg. Inga glasskor är inblandande heller, utan istället är det ett armband som prinsen ger sig ut på jakt efter.

Hela uppsättningen har en underbar scenografi och regi. Allt är flyttat i en modern tid, och det är inga problem för sångarna att stå och göra klassiska discorörelser och danser (inklusive en del rörelser från La Voix) i takt med Rossinis noter. En av de roligaste scenerna är när prinsen och hans vänd Dandini, som är utklädd till prins, står och pratar i hemlighet med varandra – vid ett mixerbord samtidigt som de dj:ar. Kostymerna är också strålande, prinsen bär exempelvis en stor likhet med en viss Ockelbo-son när han försöker springa runt och vara inkognito i jakt på sin maka.

Sångar- (och skådespelar)-mässigt är det Malena Ernmans Askungen, Daniel Behles prins, Aris Argiris Dandini och Lennart Forséns Alidoro (”fen”) som sticker ut rejält. Kanske är det faktiskt så att det är Lennart Forsén och Aris Argiris som är de riktigt höjdpunkterna under föreställningen. De ser ut att stortrivas i sina roller, och särskilt Forsén som till stora delar har en tyst roll och springer runt och bara njuter samtidigt som han har en direkt kontakt med publiken. Lite svagare är Bruno Patrico, den elake styvfadern. Han får ändå en chans att glänsa när han lite oväntat får ett litet sammanbrott och börjar sjunga ”Volare” i skön allsång med publiken. Katarina Leoson och Karin Ingebäck som det två styvsystrarna gör en stabil insats. Inget spektakulärt, men inte heller dåligt på något sätt.

Slutligen kan sägas att det här var en höjdaruppsättning så jag ger den lätt
5/5 försvunna glasskor

 

Eurovisionfinal!

12 maj 2009

Får se om resten av Europa gillar Malena lika mycket som jag. Som uppvärmning visar SVT just nu en dokumentär om henne, jätteintressant och med några riktigt häftiga musikaliska pärlor.

***********************

Dessvärre tycker jag att det nya arret för La Voix inte funkade, Malena försvann, och då spelar det inte någon roll om man har andra operasångerskor i kören.

Jag vet att jag hade fel när det var den svenska finalen, men den här gången tror jag inte att Sverige kommer att gå vidare.

Hmm, heja Bosnien!

Delar hobby med Malena Ernman

24 april 2009

Malena Ernman har relativt nyligen öppnat upp en riktigt rolig hemsida. Det är lite mix av blogg och hemsida, dessutom finns det ett twitter-feed, men personligen avskyr jag twitter. Ett av inläggen var väldigt roligt, tydligen är en av hennes hobbies att samla på dockor eller snarare action figurer! Hon nämner bland annat att hon inte kan stå emot när hon ser en Vader-figur. (inte för att jag har mer än en Vader-figur, men jag har ju gott om andra Star Wars-figurer istället).

På sidan kan man också se musikvideon till La Voix.

Jag tycker dock det låter som om de har mixtrat lite med hennes röst i verserna, den låter mer metallisk och väsande än när hon sjöng live.

Sen har biljetterna släppts till Dalhalla den 18 juli, från 340 kr för vuxna och 180 för student. Dags att göra en förhandling om att antingen få låna bilen och åka själv, eller att mor min också vill åka. Jag tror inte att det är en risk att de säljs ut än på ett tag.

När vi ändå är lite Malena-centriska här kan jag ju bara säga att jag är irriterad över att folkets hus i Falun inte kommer att visa live-utsändningen av La Cenerentola från operan. Typiskt i höstas sa jag att det var den enda uppsättningen jag var intresserad av från operan, sen insåg jag att jag inte kunde åka. Ett litet hopp tändes när de gick ut med att den skulle live-sändas, men alltså inte i Falun. Istället visas Män som hatar kvinnor, och sen visar de La Cenerentola från Met fem dagar senare. 😦 Det är dessutom en gammal uppsättning, finns gott om klipp med Cecilia Bartoli sjungandes just den här uppsättningen.

 

Lite reflektioner

18 april 2009

Först och främst, sen jag postade den där länken med Renee Fleming och Thomas Hampson från Thaïs så har jag inte kunnat få den ur huvudet. Jag tror jag har lyssnat till den ett tiotal gånger bara idag, den är ju så vacker!

Sen så läste jag den här artikeln från Gunilla Brodrej i Expressen. Den handlar om att operan är på väg från salongerna och tillbaka till folket. Jag håller fullständigt med om vad hon skriver, och vill gärna se mer ”vanligt” folk på operan. Ursäkta stereotyperna, men det finns en hel del Östermalms-tanter och är man yngre än 40 är det oftast riktigt inbitna musik-nördar. Jag är väl själv en operanörd, men inte musiknörd. För mig är upplevelsen det viktigaste, sen kan jag inte använda mig av mer exakta musikaliska termer för att beskriva det hela. Jag tänker också på de två gånger jag har varit på Arena di Verona, och hur roligt det är att se hela familjen från mormor till tonåring gå på opera tillsammans. Även om 5 timmar på stenbänk kräver lite dedikation, även om man hyr en kudde.

Sen går det väl inte att komma ifrån att det finns mycket fördomar om opera. Många tror nog på att det komplicerat och bara för riktigt kulturintresserade personer, fast det inte behöver vara så. Där tror jag i och för sig att regissören har en viktig roll, att sätta upp en opera som blir till en metakritik över hela 1900-talets scenutveckling kan nog vara så intressant, men man måste också se till att förstagångsbesökaren förstår och tycker det är intressant. Jag tror nog också att här finns det definitivt vissa operor som är mer lättillgängliga än andra, i stort sett alla Mozarts komedier till exempel, men man ska inte heller underskatta kraften i Wagner eller Verdi. Sen ska man väl också säga att i Sverige har vi faktiskt tur att biljettpriserna är betydligt lägre än på många andra platser i världen, något som fler borde uppskatta.

Nåja, nu har jag funderat tillräckligt för ikväll.

På tisdag släpps biljetter till Malena Ernman i Dalhalla den 18 juli. Vill ha.

 

Malena vann!

14 mars 2009

Vad kan man annars säga om att Malena Ernman vann hela Melodifestivalen. Helt rätt, det var min favoritlåt.

Det här är visserligen en hyllning till Malena, men jag hänvisar till bandykullan där jag precis har lagt upp mina favoriter bland youtube-klippen med Malena. Där finns Rossini, Strauss, Sport-Match och naturligtvis La Voix.

Inom familjen hade vi en intern tippning och jag vågade inte satsa på Malena, jag satte henne på tredje plats, men det var riktigt kul att ha fel.

 

La Voix

28 februari 2009

Ikväll så deltar Malena Ernman i Melodifestivalen. Eftersom jag inte har något bättre för mig ikväll kommer jag nog att titta på det.

******************

Jag gillade låten! Malena håller tillbaka rejält i verserna, får en mer ”normal” röst, något som är ovanligt för operasångare som sjunger pop. Imponerad. I refrängen glider hon runt utan några problem. Det enda lilla är väl att jag hade velat höra ännu mer av hennes underbara koloratur, jag har en känsla av att det hade kunnat bli ytterliggare ett snäpp häftigare. Tror ändå inte att den går vidare

******************

hade jag aldrig trott, jag brukar inte hålla med när det gäller schlagervinnare. Synd att Sarah och Malena möttes, det var de två bästa bidragen.

Stort grattis till Malena, jag ser gärna att hon fortsätter skrälla!

 

youtube 7

16 oktober 2008

Måste ju ha en youtube för dagen också. Vi fortsätter med att valsa runt i Läderlappen. Här sjunger Malena Ernman Chacun a soun gout. Ett stycke jag tycker är roligt, och av de klipp jag sett på tuben tycker jag Malena gör det bästa. Dessutom skulle jag själv vilja sjunga just det här stycket, eftersom det antagligen skulle passa min röst bra. När jag sjunger med känns det som det iallfall. Utan att ha tagit en sånglektion i hela mitt liv anser jag mig själv vara ett ganska klart fall av mezzosopran, även om jag alltid får sjunga sopran så fort det gäller körsång.

Sportmatch från Idrottsgalan 2008. (man får ignorera att ljud och bild är väldigt osynkat)

Valkyrie-dags

2. september 2008

Det är höst, jag börjar verkligen längta efter att lyssna lite dedikerat på Valkyrian. Jag har dessutom sett att stadsbiblioteket verkar ha en CD med Nina Stemme sjungandes Wagner. Detta måste undersökas.

Sen har programmet för DalaSinfoniettan kommit, och det verkar som om Pers Anna Larsson, och hennes man, kommer att sjunga på nyårskonserten. Jag hade visserligen hoppats på att vara i Uppsala över nyår, men det finns kanske lösningar på allt. Malena Ernman kommer att vara med på Vinterfesten i februari sen, det vore också något att försöka ta sig till.

Läderlappen, Glyndebourne (arkiv)

9. februari 2008

Här kommer en lite mer utförlig post om die Fledermaus. Det är som jag nämnde i den förra posten en inspelning från Glyndebourne, jag tror den är från 2003 men det kan vara något annat år.

Eisenstein – Thomas Allen
Falke – Håkan Hagegård
Rosalinde – Pamela Armstrong
Adele – Lyubov Petrova
Albert – Pär Lindskog
Prins Orlofsky – Malena Ernman

Det är iallafall de flesta av huvudrollerna. Uppsättningen är framflyttad några årtionden till ca 1910. Scenbilden var överlag väldigt tjusig, genom att arbeta med en rörlig scen med väggar som var som spjälverk lyckades man verkligen få en känsla av palats i festscenerna, samtidigt som en trappa gjorde att entreer och sortier kunde skötas på flera olika sätt. Sångarinsatserna är bra, Ernmans Orlofsky är nog den bästa jag har hört, och då var det min tredje eller fjärde uppsättning jag såg. Överlag är också skådespeleriet mycket bra, enda undantaget är Armstrong som helt enkelt inte får de talade replikerna att sitta naturligt, när hon får sjunga och agera samtidigt går det dock jättebra. Uppsättningen är ändå Thomas Allens från början till slut. Han sjunger underbart, intressant är att han är baryton medan rollen som Eisenstein vanligtvis sjungs av en tenor. Hans utspel och minspel oavsett vad han gör på scen skulle göra hela uppsättningen värd att titta på bara för det.

Överlag är uppsättningen strålande, ingen direkt nytänkande regi, men för en uppsättning som främst gäller för att vara en komedi så behövs det inte heller. Man sitter och skrattar och njuter av musiken, ska sägas att dirigenten gör musiken precis så lättsam som man tänker sig en Strauss-komposition. Enda nackdelen med uppsättningen är snarare en teknikalitet,  DVD:n som jag lånade från stadsbiblioteket hade varken svenska eller tyska undertexter, så jag fick hålla tillgodo med de engelska och det var ett antal ställen där jag inte höll med om översättningarna.